Dag 2...

Presentation av hästar

Denna text kan jag ju göra hur lång som helst!
Menmen, i April 1991, föddes ett förmodligen vackert, men ack så busigt hingstföl i Danmark (tror jag, eftersom jag har nosat fram att mamma och pappa är dansk-födda.)
På något sätt hamnade han sen i Sverige och vad jag vet, var han först hos en tjej i södra Sverige, för att sen komma till en ridskola närmare Göteborg.
Sen hittade den lilla hästen, då valack och ca 14 år rätt! Han kom till Bålsta och blev såklart helt nertyngd av kärlek, något han tyckte var måttligt roligt. Han verkade tycka det var lite jobbigt med all uppmärksamhet, men allt eftersom vi lärde känna varandra, så ville han bara gosa mer och mer och mer. Han kunde gnägga efter en hela vägen ut till bilen när man gick ibland.

Bo är världens snällaste häst, om man inte försöker sig på att hoppa. Han tar sig över ibland, och verkar till och med tycka det är ganska kul från gång till gång. Men... dyker det upp en oxer, så vill han helst gräva ner sig själv i gruset och aldrig mer komma fram, men med lite övertalning och hel del envishet så hoppar han allt. Han kan ju faktiskt egentligen. Vi har tagit oss över en oxer på 110 cm utan problem, jag tror mest han tycker att man måste anstränga sig så mycket över en oxer att det är lättare att strunta i att hoppa. Vi har även knäckt en HEL del bommar och sprängt en grind... Jaa, alla problem går att lösa, även om det för det mesta görs på Bo-vis.

Nu får ni avnjuta lite bilder av min gigantiska jättebaby!







Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0